Vad händer med framtiden?
Bokfakta & kontext
Titel: Vad händer nu med framtiden? 20 visioner om Sverige efter corona (Pug Förlag)
Författare: Christian von Essen, känd bland annat genom podden Heja Framtiden
Utgivningsår: 2020 (skriven i ljuset av coronapandemin)
Tema: bokens utgångspunkt är att pandemin förändrat villkoren för framtiden, och att vi nu står inför en möjlig nystart.
Struktur: 20 visioner om hur olika delar av samhället kan utvecklas i Sverige efter corona, baserade på intervjuer med personer som tidigare gästat hans podd och med nya röster.
Centrala idéer och innehåll
Boken utgår från att pandemin inte bara är en kris att hantera, utan också ett slags brytpunkt, en möjlighet att tänka om hur vi lever, organiserar samhället och formar framtiden tillsammans. Von Essen vill med sina 20 visioner inspirera till att se utmaningarna som möjligheter och att vi kollektivt deltar i att forma det samhälle vi vill ha.
Här är några återkommande idéer och teman:
Omställning i hur vi lever och arbetar
Flera röster i boken nämner att många kommer att omvärdera arbete, pendling och boende. Distansarbete kan bli vanligare, vilket ger fler möjlighet att bo utanför städerna och förändra livsmönster.Konsumtion och livsstil
Det finns en tro att pandemin skakar om konsumtionsmönstren, att vi kanske reser mindre, köper färre prylar och är mer medvetna i våra val.Sociala frågor, jämlikhet och systemiska problem
Pandemin synliggör strukturer som rasism, ojämlikhet och hälsoskillnader. I boken talas det om att dessa frågor kan få större utrymme och att krisen kan leda till förändring i samhällsstrukturer.Hållbarhet och klimat
En återkommande tanke är att klimat- och hållbarhetsfrågor behöver integreras starkare i hur vi bygger samhället framöver, att krisen kan fungera som en “paus” eller omstart där vi lägger om till mer långsiktiga och hållbara system.Optimism kontra realism
Von Essen betonar att framtidstro inte är naiv optimism utan en vilja att aktivt söka lösningar. Han menar att vi skapar framtiden tillsammans, snarare än att den bara händer oss.Visioner – inte förutsägelser
De 20 visionerna utgör inte exakta prognoser, utan snarare idéer att reflektera över, bilder av möjliga vägar framåt. De syftar till att stimulera diskussion och skapande snarare än att staka ut det enda “säkra” spåret.
Exempel på visioner som verkar ha delvis slagit in
Mer distansarbete / omprioritering av boende och pendling
I intervjun med Aftonbladet nämner von Essen att han redan hört om människor som sålt lägenheter och flyttat till landsbygden eller orter utanför städerna i syfte att jobba på distans. Det indikerar att idén om omställning i hur vi lever och arbetar har fått luft under vingarna. Generellt har distansarbete blivit vanligare och accepterat i många sektorer efter pandemins topp, även om inte alla jobb kan utföras på distans, och många återgått till kontorsnärvaro blandade med hybridmodeller.Minskad konsumtion / annan konsumtionsstil
I boken och i intervjuer argumenterades för att pandemin kunde fungera som en paus som alstrar eftertänksamhet kring konsumtion, att folk skulle “resa mindre, shoppa mindre” och tänka om sina konsumtionsmönster. Det är svårt att mäta exakt hur mycket av detta som är bestående, men vi ser tecken på ökade intressen för återbruk, second hand, minimalistiska livsstilar och klimatmedveten konsumtion i många kretsar.Synliggörande av strukturella frågor som rasism, ojämlikhet, polarisering
En annan av von Essens teman var att krisen skulle blottlägga strukturer som rasism och social ojämlikhet och öka medvetenheten om att förändring krävs. I offentlig debatt och i många organisationer har dessa frågor fått mer uppmärksamhet efter pandemin, inte nödvändigtvis att alla strukturer förändrats, men debatten har blivit mer framträdande.Hållbarhet och klimatomställning
Von Essen och flera röster i boken såg pandemin som en möjlighet att integrera klimattänkande i samhällsomställning. Mycket tyder på att klimat- och hållbarhetsfrågor fortsätter vara centrala i politik, aktivism och näringsliv, men om det är som snabb och genomgripande förändring, som visionen antydde, är tveksamt att dra slutsatser kring.Det som går att se när det gäller flygresor, är att inrikesflyget har minskat markant, medan utrikesflyget återhämtat sig långsamt, vilket delvis bekräftar Christian von Essens vision om att pandemin skulle leda till mer lokala livsmönster och reflektion kring resande och hållbarhet.
Transformation inom utbildning och digitalisering
Christian von Essen har i intervjuer talat om att utbildning är i vägskälet för förändring, att digitala verktyg och nya former skulle påverka hur vi lär oss och undervisar. Under pandemin tvingades skolor och högre utbildning att snabbt anta digitala format, och många institutioner arbetar nu med hybridmodeller och nya lärplattformar. Inom skolan är det dock fortfarande mycket begränsad möjlighet till digital undervisning vilket visar att visionen endast delvis blivit verklighet.
Visioner som är svårare att se som “uppfyllda” (eller där effekten är osäker)
Vissa visioner handlade om mer radikala eller snabba systemförändringar (t.ex. fullständig omstrukturering av stadsbyggnad, logistikkedjor eller maktrelationer), de verkar inte ha fått genomslag, åtminstone inte i Sverige, i sådan skala att man tydligt kan peka på dem.
Vissa sociala förändringar är långsamma och motståndskraftiga: strukturell ojämlikhet, institutionell rasism, maktfördelning, dessa tar ofta decennier att förändra, vilket gör att 5 år (sedan boken publicerades 2020) kan vara för kort tid för att se radikala omslag.
Vissa visioner var naiva i sin tro till snabb omvälvning, när det handlat om ekonomiska krafter, politiska strukturer och infrastruktur, exempelvis omställning av transportnätverk, energisystem, stora investeringar för klimatomställning eller radikala förändringar i hur städer organiseras.
Reflektion & tillämpning
En viktig del i ledarskapet är att skapa framtidsbilder för organisationen att navigera mot. Vad händer nu med framtiden? kan fungera som en katalysator för diskussioner om visioner, strategier och adaptiv förmåga.
I en ledarskapskontext kan de 20 visionerna fungera som framtidsscenarier att reflektera kring: vad skulle det innebära för organisationen om människor började flytta ut, arbeta på nya sätt, värdera sin tid annorlunda eller om samhällets värderingar skiftade mot mer hållbarhet och gemenskap? Boken öppnar för en typ av dialog där vi inte söker rätt svar, utan fler perspektiv, där framtiden inte betraktas som något som kommer till oss, utan som något vi själva medverkar till att skapa.
Boken påminner också om att större förändringar sällan sker linjärt. Pandemin visade hur snabbt strukturer kan rubbas, vanor förändras och nya mönster växa fram. Det kräver en ledarskapsförmåga som är lyhörd, rörlig och reflekterande, där man ständigt balanserar mellan att hålla riktningen och att anpassa sig till det som händer i omvärlden.
Den optimism som genomsyrar von Essens visioner är inte en naiv tro på att allt löser sig, utan en praktisk optimism, en attityd som gör det möjligt att pröva, lära och justera utan rädsla för misstag. Den kan inspirera ledare att skapa kulturer där idéer får testas, där experimenterandet värderas högre än perfektion, och där lärande blir ett naturligt inslag i arbetet.
Samtidigt blottlägger boken en av vår tids stora organisatoriska utmaningar: vi pratar om framtiden, men vi tränar sällan på att tänka framtid. Många organisationer saknar kompetens i scenarioplanering och systemiskt framtidstänkande. Vi framtidsspanar, men vet inte riktigt hur vi ska använda insikterna när de väl uppstår. Ofta blir framtidsdiskussioner ett sidospår snarare än en integrerad del av ledningsarbetet.
Ett annat hinder är tidsbristen. Det operativa arbetet upptar så mycket kraft att det strategiska ofta skjuts upp. Att avsätta tid för reflektion, lärande och framtidsanalys upplevs som ett hot mot effektiviteten, när det i själva verket är en förutsättning för långsiktig hållbarhet. Här blir ledarens roll att skapa utrymme för det långsamma tänkandet: att stanna upp, se mönster och ställa de större frågorna innan nästa akuta uppgift tar över.
Du kan använda bokens idéer som input i scenarioplanering: välj ut några av visionerna och diskutera dem i ledningsgruppen. Vad skulle behöva förändras i er organisation om just detta scenario blev verklighet? Vilka strukturer, vilka kulturer, vilka resurser? Genom att göra framtiden konkret, och föra in den i vardagen, blir den något vi kan påverka snarare än något vi bara reagerar på.
På så sätt blir Vad händer nu med framtiden? inte bara en bok om pandemin, utan en påminnelse om ledarskapets uppdrag: att både leva i nuet och föreställa sig det som ännu inte finns.
